|
Den största folkgruppen är tigreaner, som utgör halva befolkningen och talar tigrinja. Nära besläktat med tigrijna är tigré, som talas av mer än en fjärdedel av Ertireas invånare.
De tigrétalande utgör ingen homogen folkgrupp utan består av ett tiotal mindre grupper.
Tigrinja och tigré är semitiska språk. Folkgrupperna beja, afar (tidigare danakiler) och saho talar kushitiska språk. Beja bor i de västra delarna av Ertirea, afar i den sydligaste delan och saho påöstsidan av höglandsplatån. Kunama och baria, som bor i lågländerna mellan floderna Gash och Setit, talar nilotiska språk. Tigrinja, arabiska och engelska används i offentilga sammanhang. Omkring en miljon ertireaner levde vid självständigheten 1993 i exil, de flesta som flyktingar undan befrielsekriget. Återflyttningen framför allt från Sudan har gått trögt. Flera hundra tusen ertireaner har bott i Etiopien, men många av dessa tvångsförvisades i samband med kriget mellan Etiopien och Ertirea åren 1998-1999. |
Invånare/km2: 30 Andelen invånare i städerna: ca 17% (1998) Naturlig befolkningstillväxt: 2,5% (uppsk 1995-2000) Beräknad medellivslängd: 50 (uppsk 1997) Skolgång: Obligatorisk mellan 7 och 13 år Läs-och skrivkunninghet: ca 20% (1997) Folkgrupper: tigreaner ca 50%, tigrétalande ca 30%, kunama, afar, saho, m fl 20% (1997) Språk: tigrinja (regeringens arbetsspråk), tigré, arabiska, engelska, bilien, saho, afar m fl Religion: Kristna ca 50% (varav ortodoxa 19/20, katoliker och protestanter 1/2), Muslimer ca 50%, ett få tal animister (1997) Nationalitetssbeteckning: eritrean |
