Fr�n att ha varit ett halvindustrialiserat land med relativ v�l utvecklat infrastruktur raserades Eritrea genom tre decennier av inneb�rdeskrig till ett av jordens fattigaste l�nder. F�rst�relsen fick s�rskilt sv�ra f�ljder f�r Eritreas huvudn�ring, jordbruket. �nda �r mer �n tre fj�rdedelar av befolkningen sysselsatta med jordbruk och boskapssk�tsel, oftast som sj�lvhush�llning . Viktiga matgr�dor �r teff, majs, vete soghum, hirs, b�nor. Dessutom odlas bl a kaffe och bomull. Torka, missv�xt och jorderosion har f�rsvagat jordbruket och �kat Eritreas beroende av livsmedelsimport och kontanter som ertireaner utomlands skickar hem. Eritrea har en ooutnyttjad resurs i R�da havets rika fiskebetst�nd. Fiskaen�ring byggs ut genom utl�ndska investeringar. Under Eritreas mark finns stora mineraltillg�ngar, som dock utvinns i blysam omfattning. Det r�r sig bl a om guld, silver, zink, koppar, j�rn och magnesium. I n�rheten av Asmara ligger en rad mindre guldgruvor. Landet har dessutom kalksten och marmor. Det antas ocks� finnas reserver av olja och naturgas under R�da havet. Eritrea m�ste idag importera br�nsle till sina elkraftverk. Eritreas traditionella industri, som producerar glas, cement, skor, textiler, konserver, drycker, f�rst�rdes till stor del under kriget, men har �terh�mtat sig under 1990-talet. Utvecklingen bromsas dock av f�r�ldrad utrustning, det starka beroendet av importerade r�varor och reservdelar samt elbrist. Det finns ont om v�lutbildad arbetskraft. Marmor bearbetning, plasttillverkning och aliminiumprodution �r nya idustrigrenar. Eritreas tj�nstesektor var tidigare svagt utvecklad men har vuxit kraftigt och stod 1996 f�r tv� tredjedelar av BNP. Det r�rde sig framf�r allt om handel, transport och administration. Eritreas hoppas p� en v�xande turistn�ring. |
BNP/inv�nare: 75-150 US dollar (uppsk 1997) Olika n�ringsgrenars andel av BNP: Jordbruk 8%, industri 12%, handel 20%, tj�nster och �vrigt 60% (199%) Naturtillg�ngar: Kalksten, marmor, guld, silver, nickel, krom Export: 71 miljoner US dollar (uppsk 1996) Improt: 499 miljoner US dollar (uppsk 1996) Valuta:1 birr = 100 cent = 1,030 SEK (september 1999) |