Det finns rivaliserade tolkningar av Eritreas historia, och dessa l�g bakom det blodiga befrielsekriget som inleddes i b�rjan av 1960-talet. Etiopierna h�vdade att Eritrea alltid hade varit en del av Etiopien, medan eritreanerna menade att Eritrea tidagre utgjort en tydlig enskild enhet. Ingegtdera �r helt sant. Omr�det d�r Eritrea ligger tillh�rde sin tid det m�ktiga etiopiska kungariket Aksum, men grund till det moderna Eritrea lades av italienerna. De k�pte Assab-bukten 1869 och intog Asmara 1888. Den nuvarande eritreanska statens gr�nser fastst�lledes i ett f�redrag mellan italienerna och den etiopiska kejsaren Menelik 1889.
Fyrtio �r senare er�vrade Italien Etiopien, som tillsammans med Ertirea och Italienska Somalialandet bildade Italienska �stafrika. Britterna k�rde ut italienerna ur omr�det 1949 och styrde d�refter Eritrea i elva �r.
Det brittiska styret bidrog till den ekonomiska och politiska utvecklingen. FN beslutade 1950 att Eritrea fr�n 1952 skulle ing� i en federation med Etiopien med ett visst sj�lvstyre. Detta arrangemang varade till 1962, d� Etiopien avskaffade Eritreas sj�lvstyre och gjorde det till landets 14:e provins.
Ertireas befrielsefront, ELF, b�rjade sin v�pnade kamp f�r sj�lvst�nghets 1961. ELF dominerades av muslimer i kustomr�derna och fick st�d av arabv�rlden. Ideologiska mots�ttningar ledde till att en grupp 1970 br�t sig ur ELF och bildade en rivaliserande grilla med b�de muslimer och kristna, fr�n h�glandet, som medlemmar. Gruppen fick senare namnet Eritreaska folkets befrielsefront, EPLF. F�ljden blev ett inb�rdeskrig som n�dde sin kulmen 1972-1974. EPLF skapade en centraliserad och disciplinerad politisk och milit�r organisation med marxist-leninistiskt inriktning, som stod i stark kontrast till ELF:s l�st organiserade och splittarde r�relse.
EPLF byggde ett starkt f�rsvar kring sitt basomr�de i norr och under hela 1980-talet fortsatte grillan att pressa tillbaka de etiopiska styrkorna p� alla fronter, samtidigt som ELF bek�mpades och fick allt mindre betydelse. I februari 1990 f�ll hamnstaden Massawa och i maj 1991 t�gade EPLF in i Eritreas huvudstad Asmara. Samtidigt intog en annan tigreanskdominerad grilla, EPRDF, Etiopiens huvudstad och drev centralregringen p� flykt. D�rav var befrielsekriget slut. Omkring 70 000 grillasoldater och en kvarts miljon civila ber�knades ha mist livet.
EPLF:s unga soldater under tr�ning 1978
Minnes-ceremoni f�r soldater som dog under 30-�riga befrielsekriget
