InrikespolitikPFDJs ursprungliga marxistiska-leninistiska ideologin har �vergetts och partiet har �ppnat f�r marknads ekonomi. Man har dock haft sv�rt att hantera demokratifr�gorna. F�rfattningen ger rum f�r flerpartisystem, men presidenten f�rklarade 1996 att detta inte skulle komma f�r den n�rmaste framtiden. Den PFDJ-ledda regeringen har g�ng p� g�ng skjutit upp det planerade allm�nna valet till nationalf�rsamlingen. Sex �r efter sj�lvst�ndigheten hade Ertirea i mitten av 1999 fortfarande ett �verg�ngsparlament. D�remot h�lls lokala och regionala val 1997. Ertireas politiska opposition �r splittrad. Viktigaste gruppen �r Ertireas befrielse-revolutionsr�det (Eritrean Libration front-Revolutionary Council, ELF-RC) som l�nge legat i fiendeskap med sin moderorganisation Ertireas Befrielsefront-Abdulla Idris (ELF_AI). Sedan gr�nskriget mellan Ertirea och Etiopien br�t ut 1998 har Etiopien agerat f�r att f�rs�ka ena dessa b�da r�resler och st�dja de gerillagrupper som angriper Ertirea fr�n Sudan. Regeringen i Asmara har i sin tur f�rs�kt utnyttja kriget till att skapa nationell enighet. Presidenten har med sin regionalpolitik tonat ner etniska mots�ttningar och har gjort klart att han inte t�nker till�ta etnisk baserade partier. Men en s�dan illegalt verksam r�relse �r den muslimska Afariska befrielsefronten (Afar Liberation Front, ALF) i s�dra Ertirea, i gr�nsomr�det mot Djibouti och Etiopien. |
UtrikespolitikFyra �r n�ra ekonomiskt och politiskt samarbete med Etiopien br�ts dramatiskt under 1997, sedan Eritrea inf�rt egen valuta. Konflikten v�ckte �ter till en vilande gr�nstvist i det glesbefolkade och bergiga Bademomr�det. I maj 1998 utbr�t milit�ra gr�nsstrider och Eritrea er�vrade bl a staden Badme. En inofficienl vapenvila varade i �tta m�nader, men sedan b�de sidorna mobilserat tillsammans �ver en halv miljon soldater utk�mpade h�rda strider i b�rjan av 1999. Enligt oberoende bed�mare kr�vdes d� tiotusentals d�dsoffer. Etipien �tertog Badme om r�det och flygbombade hamnstaden Massawa, samtidigt som intensiva fredsf�rs�k p�gick, ledda av bl a FN. B�da l�nderna f�rs�kte alliera sig med v�pnade oppostionsgrupper hos respektive motst�ndare och tv�ngsvisade fiendelandets medborgare. Sammanlagt �ver en halv miljon m�nniskor fr�n b�da nationerna ber�knades ha blivit flyktingar p� grund av gr�nskriget. Flyktingarnas behov har f�r Ertirea att acceptra viss assistans fr�n f�rvisade utl�nska hj�lporgan. Fr�n Libyen har Eritrea f�tt ekonomiskt st�d f�r sina dyra vapenk�p. 1994 b�rjade Sudan �ters�nda flera av de hundra tusen eritreanska flyktingar i landet. Men i slutet av �ret br�t Eritrea de diplomatiska f�rbindelserna p g a att islamisika gruppen Jihad Eritrea gjort r�der in i landet fr�n Sudan. �ven andra motst�ndsgrupper som angripit Eritrea har baser i Sudan. Eritrea har svarat med att st�dja den v�pnade sudanesiska oppstionen och f�rh�lladet mellan l�nderna har l�nge varit sp�nt. I maj 1999 �teruppr�ttades dock diplomatiska f�rbindelser. USA har s�nt milit�ra r�dgivare till Eritrea och finaserat tr�ning av luft-och sj�stridskrafterna. N�gon regul�r arm� har Eritrea inte skapat, men v�rnplikt r�der med sex m�naders milit�rtj�nst och 18 m�nader samh�llstj�nst f�r b�de m�n och kvinnor mellan 18-40 �r. I b�jan av 1999 hade ca 270 000 soldater mobiliserats f�r gr�nskriget mot Etiopien. |
Inrikespolitik och f�rsvarStatsskick: republik Politiskt parti:det enda legala parti �r Folkfronten f�r demokrati och r�ttvisa/PFDj Medlemskap i internationella och regionala organisationer: FN och dess underorgan, OAU F�rsvarsstyrkor:ca 270 000 soldater mobiliserade 1999 Milit�rtj�nst:v�rnplikt i sex m�nader (plus 18 m�nader samh�llstj�nst) F�rsvarsutgifter:60 miljoner US dollors (1996) |